Celler och Gener

Publicerad 2011-08-16

Den här artikeln handlar om kroppens allra minsta beståndsdel (cellen) och lite genetik. Cellen är den grundläggande byggstenen för alla vävnader och organ i kroppen. I anlagen (generna) finns information om hur cellen ska producera alla ämnen som kroppen är uppbyggd av. Fodret som hunden äter ska vara anpassat så att kroppen får allt den behöver för sin ämnesomsättning. Kroppen behöver energi till alla aktiviteter och den måste kunna bygga upp nya vävnader eller reparera skador på vävnader och organ. Det finns celler av olika slag som är specialiserade på olika uppgifter som ser till att det komplicerade systemet fungerar.

Celler bildas och dör i kroppen under hela livstiden. En hund består av runt 20 biljoner celler, det vill säga 20 tusen miljoner. Flera miljoner celler dör i kroppen varje sekund. Cirka 2 miljoner röda blodkroppar dör per sekund. Röda blodkropparnas livslängd är cirka 3 månader. En enorm nyproduktion av röda blodkroppar sker konstant i benmärgen.

Från grunden härstammar alla celler från en eller några celler som uppkom på jorden för cirka 3,5 miljarder år sedan. Man brukar dela upp cellerna i två grupper. Till den ena gruppen hör bakterierna. De har en enkel uppbyggnad och saknar kärna. Gruppen kallas prokaryota celler. Till den andra gruppen hör alla andra celler i levande varelser. Cellerna i den andra gruppen kallas eukaryota celler.

Djurens celler kan variera mycket i storlek. En av de minsta cellerna är blodcellerna som ska kunna passera genom de minsta blodkärlen (kapillärerna). Spermierna hör också till de minsta cellerna. Större celler är äggcellen, långa muskelceller och nervceller (som kan vara över en meter långa). Äggcellen (själva gulan) hos en fågel är exempel på en mycket stor cell. Strutsens äggula är den största cellen inom djurvärlden.

Cellen består av många olika ämnen. En grupp ämnen heter nukleinsyror. Nukleinsyrornas funktion är att föra arvsanlagen vidare till nybildade celler. Nukleinsyrorna bestämmer hur proteinerna som bildas i cellen ska sättas samman. Den andra gruppen av viktiga ämnen i cellen är just de bildade proteinerna.

De flesta beståndsdelar som kroppen behöver för att växa och fungera kan cellerna själva producera av råmaterial från födan. En del ämnen kan inte bildas av kroppen utan måste tillföras med födan. Spårämnen, vissa vitaminer och några aminosyror är exempel på ämnen som måste tillföras med födan. Dessa ämnen kallas essentiella eller livsnödvändiga.

Proteiner bygger upp det mesta av cellen och behövs när nya celler bildas och vid reparation av förstörda vävnader. Kolhydrater och olika fettämnen (lipider) behövs också. Vatten är det ämne som det finns mest av i cellen. Mer än 70 % av cellen och kroppen består av vatten.

De flesta celler i kroppen byts ut när de blivit slitna. Var sjunde år har alla kroppens celler bytts ut minst en gång.

Det är i cellkärnan som cellens arvsmassa (generna) finns. Generna är kopplade till varandra i långa spiralvridna kedjor. Två sådana kedjor ingår i spiralen och tillsammans kallas de för DNA. DNA–molekylerna (kromosomerna) ligger parvis. En av dem är en kopia av motsvarande kromosom i moderns äggcell och den andra kommer från faderns spermiecell. Hunden har 39 par kromosomer, det vill säga antalet kromosomer är 78. Människa har 23 par och katten har 19 par.

Anlagen styr utvecklingen av individen från det befruktade ägget till den färdiga hunden eller människan. Gen kallas den del av en kromosom som bestämmer hur ett visst protein ska byggas och därmed hur hela individens egenskap ska byggas upp och bli. En kromosom består av en stor mängd gener som alla bestämmer över en funktion hos cellen. När kromosomerna för tillfället inte behövs krullar de ihop sig i en sorts förpackning. En förpackningsenhet kallas nukleosom.

Arvsmassan har två olika uppgifter. Den ena är att föra en kopia av sig själv vidare till nästa generation och den andra uppgiften är att bestämma proteinernas sammansättning i cellen. Därmed bestäms cellens och hela kroppens sammansättning och funktion.

Bara ungefär en tiondel av den information som finns i kromosomerna är nödvändig för att bygga upp en fungerande kropp. Resten av DNA–materialet kallas ickekodande DNA. Med tanke på all den information som måste finnas för att en hel kropp ska kunna bildas med alla olika vävnader, organ och funktioner, så måste informationen i kromosomerna vara effektivt lagrad.

Generna i en cell innehåller information om hur alla delar av kroppen ska vara uppbyggda och fungera. All information används inte på en gång i en speciell cell. Cellerna i kroppens olika organ är specialiserade på olika uppgifter. En nervcell behöver viss information för att kunna förmedla en nervimpuls, medan en muskelcell behöver en helt annan information för att kunna dra ihop sig. Det gör att de flesta generna i en cell är inaktiva. Generna kan vid behov aktiveras. Vid till exempel bortoperation av en bit lever så aktiveras vissa gener som gör att celldelningen ökar. Den bortopererade levervävnaden kan då ersättas med ny.

Ylva Trygger
Veterinär

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>