Extern Otit (öroninfektion)

Publicerat 2012-12-18

Denna artikel skall handla om infektioner i ytterörat, så kallad extern otit. Tidigare trodde man att öroninfektioner på hund alltid orsakades av en bakterie eller svamp, men det är bara delvis korrekt. När huden i örat är normal, frisk och oskadad skyddar den mot bakterier och svampar som finns i eller kommer ner i hörselgången. Det är först när barriären skadas eller förändras som en otit uppkommer. Det krävs för det mesta att en predisponerande faktor föreligger för att infektionsämnet ska kunna få fäste, förökas och infektera huden och ge upphov till en otit.

Vid bakterie– och svampodling från öronen växer nästan alltid olika mikroorganismer. Det betyder inte att det måste vara dessa bakterier eller svampar som orsakar otiten. I det friska örat finns det normalt både stafylokocker, streptococker och jästsvampar. Det finns flera olika faktorer som ökar risken för att en otit ska kunna utvecklas hos en hund och här följer en beskrivning av faktorer som kan påverka:

Vid en allergi reagerar immunsystemet onormalt mot vissa ämnen som är allergiframkallande. De ämnen som kroppen reagerar mot kallas allergener. Atopi är den sjukdom som har störst betydelse för uppkomsten av en otit. Atopi trodde man förut enbart utvecklades genom att allergiframkallande ämnen i luften andas in. Det har senare framkommit att allergenerna både kommer in i kroppen via andningsvägarna och via tassar och hud.

De symtom som ses i öronen vid atopi börjar oftast med en rodnad och svullnad av de yttre delarna av hörselgången och insidan av öronlappen. Med tiden blir huden förtjockad och mer sekret kommer att bildas. Kombinationen av en trängre hörselgång och mer sekret kommer att försvåra luftcirkulationen i ytterörat. Det blir ett fuktigt klimat som är en utmärkt miljö för bakterier och svampar att växa i.

Ungefär hälften av de hundar som är överkänsliga mot en foderkomponent kommer att utveckla öroninflammation. Otiten utvecklas oftast snabbare och kraftigare än den otit som orsakas av atopi. Den fodermedelsorsakade otiten kännetecknas av kraftig sekretbildning och med en sekundär (efterföljande) bakterieinfektion.

Otiten kan även orsakas av läkemedel. Det finns örondroppar som innehåller substanser som vissa hundar kan reagera mot. Symtom som uppkommer är rodnad, svullnad och klåda. Om en otit blir sämre under behandlingens gång måste man misstänka att hunden inte tål medicinen.

Två parasiter kan också bidra till otit hos hund. Otodectes cynotis (öronskabb) är betydligt vanligare som orsak till otit hos katt, men kan förekomma hos hund. Demodex (hårsäckskvalster) anses i vissa fall kunna orsaka och bidra till en otit.

Främmande kroppar kan ibland hittas i örongången och det är nästa alltid gräsagn. Vid otoskopi (undersökning av örat med ett instrument) kan dessa agn hittas liggande på botten i hörselgången. Om en främmande kropp orsakar en otit är symtomen ensidiga och akuta till skillnad från om det finns en bakomliggande allergi, då får hunden istället oftast dubbelsidiga problem. Gräsagn eller annat främmande material kan penetrera (ta sig igenom) trumhinnan och orsaka en mellanöroninflammation.

Vid kroniska svårbehandlade otiter kan ibland en tumör hittas som växer i hörselgången. Flera sorters tumörer kan börja växa från olika strukturer och vävnader i örat.

Veterinären kan inte enbart behandla själva öroninflammationen, utan grundorsaken (till exempel allergin, främmande kroppen eller tumören) måste diagnosticeras och behandlas. Om man inte gör det kommer öroninfektionen att återkomma efter avslutad behandling.

Det viktigaste för hundägaren är att regelbundet kontrollera hundens öron och hålla dem torra och rena. Helst bör hundägaren undersöka sin hund ordentligt någon gång i veckan och då gå igenom bland annat hud, öron och tassar. Hundar med mycket hår på insidan av öronlappen kan hjälpas genom att håret klipps/rakas bort runt hörselgångens mynning eftersom det ökar möjligheten till ordentlig luftning av örat. Vissa hundar som badar ofta har lättare att få otit och då måste antalet bad begränsas.

Om man hittar en öroninflammation bör den behandlas så snart som möjligt. Det är viktigt att öroninfektionen blir ordentligt undersökt, rengjord och behandlad på kliniken. Minst lika viktigt är det att behandlingen sedan fullföljs hemma. Det innebär att hundägaren måste göra rent och medicinera öronen regelbundet och noggrant. Helst bör hundägaren komma på återbesök så att veterinären kan kontrollera behandlingsresultatet.

Ylva Trygger
Veterinär

 

4 kommentarer till Extern Otit (öroninfektion)

  1. Åsa Widmark skriver:

    Hej! Kan öroninflammation uppstå om det råkat komma vatten i örat när man duschat hunden?. Jag duschade vår pudel för 10 dagar sen och nu luktar det ur ena örat, öronlappen är rosaröd jämfört med det andra örat, det kommer lite gult sekret när man torkar och vovven reagerar lite negativt när jag försöker torka torrt.

  2. Hej!
    Vatten i sig kan inte orsaka en öroninfektion, men om hunden har trånga hörselvägar och dessutom har hår i örongången (det har många pudlar) och om det finns bakterier långt ner så kan bakterierna börja växa till och orsaka en infektion. Bakterierna älskar varmt och fuktigt klimat! Om hunden ofta för återkommande öroninfektioner ska man vara mycket noga så den inte får ner vatten i öronen. Om man får ner vatten i öronen vid bad så kan man alltid förebygga problem genom att hälla i receptfritt öronrengöringsmedel och på det viset ”förstöra” miljön för bakterierna.

  3. Bitte skriver:

    Läste om främmande kropp i örat, behöver man specialinstrument eller ser man med ”tratt” om det sitter nåt längst ner. Jag har länge misstänkt att min hund har nåt besvärande i vänster öra eller nåt i halsen, men Djursjukhuset hittar bara en gastrit.
    Han kliar sig ibland på morgonen i och framför vänster öra och knycker till och slänger huvudet till vänster..sina ryckningar har han förstås ibland även utan att han kliar sig.
    Dom kan ju visserligen bero på på magknip men tänk om han har nått annat som stör som är del av orsaken till gastriten.
    Mvh E-B

  4. Hej!
    Jo, det mesta ska man kunna hitta med ”tratt” eller otoskop som det egentligen heter.
    Om hunden är snäll och kan sitta still och det är rent och fint för övrigt i örat och hörselgången, så ska man kunna inspektera hela vägen ner till trumhinnan. Om det finns något som sitter och irriterar din hund så borde veterinären kunna hitta det!

Lämna ett svar till Bitte Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>