Mjälten

Publicerad 120820

Den här artikeln skall handla om mjälten. Mjälten är ett avlångt och ganska mjukt organ som har formen av en tunga. Färgen är röd och den innehåller mycket blod. Mjälten befinner sig bakom magsäcken och övervägande på vänster sida. Den följer konturen av omgivande vävnader och kan ändra läge eftersom den inte är fast förankrad i omgivningen. Mjälten sitter bara fast i nätet, det vill säga det tunna fettnät som ligger som ett skydd runt alla organ i bukhålan. Mjälten är inte livsviktig och hunden kan klara sig bra utan mjälte om man skulle behöva operera bort den. Mjälte heter lien på latin.

Innanför mjältens tunna kapsel finns så kallad pulpavävnad. Den är röd till färgen med inslag av vitt. Vävnaden kallas röd pulpa och vit pulpa och de har olika ursprung och funktion.

Mjälten har flera funktioner, men framför allt har den tre viktiga uppgifter:
1. Blodkropparna tar sig sakta igenom mjältvävnaden. Gamla och dåliga röda blodkroppar kan sållas bort och järnet som finns i de röda blodkropparna tas tillvara för bildning av nya celler. Färgämnet heter hem och vid nedbrytning av hem bildas bilirubin som är ett rött gallfärgämne.
2. Mjälten innehåller en blodreservoar som kan utnyttjas vid behov. Till exempel om en blödning uppstår som gör att hunden behöver påfyllnad av blodkroppar. Hundens mjälte innehåller stråk med så kallad glatt muskulatur. När musklerna kontraheras (dras ihop) kommer en del av blodet som finns i mjälten att tömmas ut i blodkärlssystemet via venerna.
3. I mjälten kan nya blodkroppar bildas. Det sker framför allt i valpstadiet, men en viss förmåga kvarstår hos den vuxna hunden.

Det är relativt vanligt att tumörer utvecklas i mjältvävnaden. Nybildningarna kan vara benigna eller maligna. Tumörerna i mjälten kan utvecklas under lång tid utan att upptäckas. Det är ofta omöjligt att veta hur lång tid en tumör har funnits när den väl upptäcks. Symtomen från tumören kommer ofta smygande. Om tumören är godartad kan symtom ses först när tumören blivit så stor att den påverkar bukens utseende eller om den stör funktionen hos övriga organ i buken. En tumörvandlad mjälte kan bli mycket stor, ibland lika stor som en fotboll. En stor mjälttumör kan orsaka smärta på grund av att den drar i nätet, framför allt när hunden rör på sig.

Mjälttumörer är vanligare hos medelålders och äldre hundar. Vissa raser drabbas oftare än andra raser. En mjälttumör kan upptäckas på flera sätt. Vid undersökning av buken på en hund med normalhull kan en mjälttumör palperas (kännas med fingrarna) om tumören är tillräckligt stor.

Om man misstänker en mjälttumör brukar man bukröntga hunden. För att en mjälttumör ska hittas på röntgen måste den vara ganska stor. Små centimeterstora knölar är svåra att se och ibland är det lättare att palpera en knöl än att hitta den på en röntgenbild. En knöl långt ner och långt fram i bukhålan kan sitta i levern, mjälten, vara en lymfknuta eller ha med tarmen att göra. Vilken typ av tumör det är avslöjar inte röntgenundersökningen.

Vid en ultraljudsundersökning kan man kontrollera mjältens utseende och inre struktur och hitta eventuella hålrum. Man kan även hitta fri vätska i bukhålan men man kan inte se vilken typ av tumör det är.

Veterinären kan undersöka bukvätskan genom att dra ut lite vätska med en kanyl. Ibland innehåller vätskan tumörceller och då kan man ställa en säker diagnos.

Om man upptäcker en knöl i mjälten utför veterinären en laparotomi (öppnar buken och undersöker under narkos). Vid laparatomin kan man inspektera hela buken och se om det finns tecken på spridning av tumörceller. Oftast exstirperar man (tar bort) mjälten och då kan man undersöka vilken sorts knöl det är. Genom att oprerera bort mjälten förhindrar man framtida blödning från mjälten och förhindrar även spridning av tumörceller till andra organ.

För att komplettera den kliniska undersökningen tar man ett blodprov för att kontrollera hundens allmänna status. På blodprovet kan man se om det finns tecken på inre blödningar. Små inre blödningar inträffar ofta i en sjuk mjälte och kan ge upphov till anemi (blodbrist) som gör hunden trött.

Symtom från en mjälttumör kan uppträda akut, till exempel om den orsakar en större blödning till buken. Vid en större blödning får hunden snabb andhämtning, snabb svag puls, bleka slemhinnor och kraftigt påverkat allmäntillstånd. Om hunden får en mjältruptur med akut blödning i bukhålan måste hunden snarast till veterinär. Ett tryckbandage runt buken kan ibland göra att blödningen inte blir lika omfattande.

En förstorad mjälte behöver inte innehålla tumörvävnad. Det finns många orsaker till en förstorad mjälte. Man behöver inte oroa sig, men man ska alltid utreda orsaken till splenomegalin (mjältförstoringen).

Ylva Trygger
Veterinär

 

 

2 kommentarer till Mjälten

  1. madeleine skriver:

    Min Ches har nu fått op bort sin mjälte, växt stor som 15 cm pga tumör… Nu är hon 10 år så jag hoppas att hon klarar op o att jag snart får hem henne igen o att allt blir som vanligt. Vad bör jag tänka på sen, leva utan mjälte, hur kommer det att påverka henne i det dagliga livet? Konvalecenttiden efter op naturligtvis. Fick ta bort livmodern för 2-3 år sedan o det klarade hon galant…

    Mvh Madelein

  2. Hej Madelein!
    Om man måste få en tumör någonstans så är mjälten bästa stället och om man måste operera bort ett organ så är mjälten det bästa organet att operera bort. Efter konvalescensen med sår och stygn och annat så kommer du inte märka någon skillnad alls på din hund, snarare kommer du säkert ha en hund som är mycket piggare efter att tumören är bortopererad. Du behöver inte lägga om vare sig kosten eller motionen, utan din hund kan leva ett helt normalt liv igen. Mjälten är en blodreserv och den fyller egentligen bara funktion vid olika former av blodbrist, normalt gör den ingen direkt nytta.
    Lycka till med operationen!
    /Ylva

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>