Skendräktighet

Publicerad 2017-01-30

Denna artikel handlar om skendräktighet. I en vargflock är det oftast bara en tik som får valpar, men fler tikar i flocken måste kunna ställa upp och ge valparna di om valparnas mamma är ute och jagar. Hundar och vargar har utvecklat ett speciellt hormonmönster efter löpet som gör detta möjligt. När en tik blir dräktig ökar mängden progesteron. Progesteron är det dräktighetsbevarande hormonet och hormonet finns hos de flesta djurslag, även människa. Hos hunden stiger alltid halten progesteron efter ett löp, oavsett om tiken är dräktig eller inte.

Hos katten är det helt annorlunda, de får bara en progesteronstegring när katten är dräktig eller har blivit parad. Katter kan uppfattas som väldigt besvärliga under löp, de skriker och jamar och vandrar ”sjungande” runt på nätterna hemma. Om kattägarna inte vill para katten och inte ge p-piller kan de kontakta veterinär eller själva försiktigt gå in med en tops i kattens vulva. Med topsens hjälp går det att stimulera en ägglossning. Katten tror att den är parad vilket leder till att progesteron börjar produceras och katten blir skendräktig. Om stimuleringen med topsen sker på rätt sätt är katten skendräktighet i cirka 35 dagar innan hon ännu en gång drar igång med rop på vackra friare.

Vid dräktighet och skendräktighet har tiken höga nivåer progesteron fram till valpningen. Studier har visat att hundens skendräktighet troligen beror på hormonet prolaktin och inte på hormonet progesteron. Skendräktigheten inträder när de högsta progesteronnivåerna börjar sjunka och prolaktinnivåerna börjar stiga, det vill säga under tiden från 3-4 veckor efter löp och fram till valpningen. Prolaktin är ett hormon som ökar i mängd under slutet av dräktigheten och som ska stimulera tiken att börja producera mjölk.

Hunden visar nästan alltid samma kroppsliga symtom oavsett om den är dräktig eller skendräktig. Det händer att även mycket duktiga uppfödare med många års erfarenhet missar och tror att tiken är dräktig, men att det i till slut visar sig att tiken bara varit skendräktig och gått tom. En del tikar kan under skendräktighet få minskad aptit, andra blir hungrigare, de flesta tikar går upp i vikt, får ett ökat bukomfång och ser svullna ut. Håglöshet och ovilja till arbete, oro och gnällighet framför allt nattetid kan också förekomma. Juvren kan även svullna upp och börja producera mjölk. En del tikar slickar sig själva på juvret och kan på det viset stimulera mjölkproduktion.

Efter 63-67 dygn, det vill säga när det är dags för tiken att ”valpa”, förekommer det att tiken bäddar, boar och flämtar, trots att hon bara är skendräktig. Andra vanliga symtom och beteenden vid skendräktighet är svullna juver, ibland produceras mjölk i juvren och en del tikar kan få för sig att vissa leksaker eller mjukisdjur är deras valpar och har dem i sin bädd, vill inte lämna bädden och kan vakta dessa ”valpar” med sitt liv. De flesta tikar får bara några av desssa symtom och väldigt lindrigt, andra har det mer besvärligt.

Den bästa behandlingen är att ägaren tar bort ”valparna” och drar ner på tikens mat. Genom att minska matmängden, minskas mjölkproduktionen. Raska och långa promenader brukar också hjälpa. Ibland behövs en krage för att förhindra att tiken slickar på juvren. En arbetande hund, som tränas och tävlas, kan under skendräktigheten bli ofokuserad och då är det viktigt att hundägaren sänker kraven men fortsätta träna.

Muskulatur och ligament i kroppen mjukas upp under skendräktigheten och skaderisken ökar. Det är inte ovanligt med korsbandsskador och sträckningar vid hård träning under skendräktigheten. Det gäller att vara försiktig! Dessutom bör djurägaren undvika att gå till veterinär för att undersöka sin framtida avelstiks knästatus, det vill säga kontrollera patellastatus, under skendräktighet. Om hunden har en patellaluxation kan resultatet graderas en grad sämre på grund av den mjukhet som skendräktigheten framkallar.

Vid besvärliga skendräktigheter finns medicinsk behandling att tillgå och medicinen heter Galastop (Cabergolin). Galastop kan till exempel behövas om tiken får mycket mjölk. En tik med mycket mjölk i sina juver kan i värsta fall få mjölkstockning. Mjölkstockningen gör att hon får feber och svullna hårda juver. Mjölkansamlingen kan leda till att hon kan få en mastit, det vill säga en juverinflammation, vilket oftast behöver behandlas med antibiotika. Galastop minskar bildandet av prolaktin och har relativt få biverkningar till skillnad från de preparat som tidigare användes vid besvärliga skendräktigheter. Tiken kan vid behandling med Galastop få en övergående slöhet, ovilja att äta och kräkningar, men relativt få tikar drabbas av biverkningar. Galastop är en flytande medicin och ges med maten i 4-6 dagar. Det kan ta ytterligare 3-4 dagar efter avslutad behandling innan symtomen helt försvunnit.

Tiken måste undersökas före behandling med Galastop för att utesluta andra bakomliggande faktorer, till exempel en livmoderinflammation eller att tiken faktiskt är dräktig. Galastop kan orsaka abort om det ges till en dräktig tik. För det mesta används medicinen Alizin för att framkalla abort, men ibland behöver veterinären kombinera Alizin med Galastop för att stoppa eventuell mjölkproduktion.

Ylva Trygger
Veterinär

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>